måndag 28 juni 2010

Fjällvandring

Efter en intesiv midsommarhelg med Triatlon och sedan midsommarparty på Åsan flydde vi fältet och i dagarna två har jag varit med familjen och lillebror på fjället. Första gången för kidsen att gå med och sova ute i vindskydd. De var exalterade innan vi for i väg men redan efter de första 500 metrarna klagades det om det ena och det andra. Väl uppe, efter 4 km av pepping, sång, godis, bärandes på barnens ryggsäckar också, och allt annat en småbarnsförälder kan trolla fram under fjällturen, så var allt bara bra! Ungarna lekte och maken och min lillebror fixade med sina fiskespön. Jag fixade lite eld och började leta lite bra pinnar att tälja på. Att tälja en "järalauspinn" är ett måste på turen.

Det var så vackert! Vi gick efter ån en bit upp och där börjede Anders och barnen att fiska. Jag tog mig en promenad en bit upp på fjället och wow! Det är sådana färger och det är så vackert! Luften var hög och klar, lite vind sådär precis lagom så att myggorna håller sig borta, sol som lyser från klarblå himmel - gudomligt!

Massor av mat - vi hade ju inte kånkat all packning förgäves - till middag avnjöt vi oxpytt med stekt ägg, pinnbröd med västerbottenost och en liten chokladbit till efterrätt samt en väldigt smulig mandelkubb.
Fisk? Ja tre små öringar som stektes och avnjöts i bit på chips. Vi hade glömt saltet...

Sova i vindskydd - Väldigt mysigt och spännande. Eftersom solen inte gick ner bakom fjället förrän efter 22 och det ej heller senare blev mörkt trodde jag aldrig att barnen skulle somna. Men det gjorde dom. 23.45.... men då var de mätta, glada och nöjda. Jag med. Attans kall natt med lånad sovsäck. Burr! Och hårda britsar i vindskyddet. Men hoppsan vad vackert det är att vakna bredvid vattnet uppe på fjället!

Nu är vi tillbaka i Mörsil och ska försöka komma ihåg till nästa gång:
1 Packa till barnen i deras egna ryggor oc inget tygre än chips och bröd
2 Ta med salt
3 Ta egna varma sovsäckar
4 Sov på marken då allt måste vara mjukare än britsarna i vindskyddet.
För visst ska vi göra det igen!

Inga kommentarer: