Läste senaste numret av Kollega och upprörs över deras chefsekonom, Daniel Linds, debattartikel.
Han skriver i sin artikel att det beror på föräldrarnas inkomst och föräldrarnas utbildningsnivå hur barnens resultat i skolan blir. "Barn som växer upp i socialt utsatta familjer med svag studietradition missgynnas. När utbildning går i arv - vilket den gör i alla länder, men mindre i Norden än i de flesta andra - och löneskillnaderna ökar, gynnas privilegierade barn mer än tidigare"
Allvarligt - jag trodde det var lärarna som undervisade i skolan... och jag visste heller inte att utbildning gick i arv... då hade ju vissa saker varit betydligt lättare idag... ha ha
Daniel Lind efterlyser utredning och forskning - Forskning finns från bland annat Lennart Grosin, docent vid pedagogiska institutet på SU, visar att det finns skillnader mellan skolor avseende elevers prestationer, sociala anpassning, självkänsla och attityder som inte kan förklaras av deras sociala bakgrund.
Barn är inte dummare i ett område än ett annat! Vad man gör i skolan och vilka intelligenskrav som ställs på en individ är av största vikt.
Lennart Grosin menar att en effektiv skola präglas av starkt pedagogiskt ledarskap där rektorn är tydlig och demokratisk. Kunskapsmålen ska vara i centrum och utvärdering en självklarhet.
Olika bakgrund ska alltså inte spelar någon roll, när barnet går i skolan för att lära sig, däremot spelar det roll om barnet skulle få undervisning hemma av sina föräldrar.
Man måste betrakta elevernas resultat som en effekt av skolan och lärarnas insatser. Det betyder att när man mäter elevernas kunskapsutveckling, så mäter man egentligen skolans och lärarnas förmåga att ge eleverna de kunskaper som eleverna har rätt till.
Jag välkomnar Kollega till Haninge för att ta del av vår synvända och vårt sätt att arbeta - Kunskap till 100%
3 kommentarer:
Hej Alexandra,
Jag känner ju inte till din bakgrund men jag misstänker att du själv inte till hör en familj med lågutbildade föräldrar. Visserligen har vi ju bägge läst nationalekonomi och då vet vi ju att sambandet mellan förälders utb/inkomst och barnets utb/inkomst finns. Utifrån mina egna erfarenheter av att ha lågutbildade föräldrar så har jag nog lättare att applicera Kollegas artikel på verkligheten. Visst är lärarnas förväntningar MYCKET viktiga för barnens resultat i skolan och det är bra att Robert Noord intitierade det arbetet i Haninge och att ni moderater väljer att fortsätta på samma linje. Lärarna är viktiga. Men det går inte att bortse från att föräldrarna spelar roll. Jag tänker på saker som:
- Språket hemma.
- Inkomster styr vilken typ av kultur, litteratur, nyheter man får tillgång till.
- Möjligheter att kunna bo kvar gratis hemma för att kunna fullfölja fortsatta studier efter gymnasiet.
- Förebilder som peppar en att vilja läsa vidare. För en del är akademiska världen mycket långt bort även om man får bra betyg i gymnasiet.
m.m. m.m.
Vart eftersom "barnen" sedan kommer in i samhället och hittar "sin grej" kommer en del senare att känna sig mogna att gå vidare i form av högre utbildning. Men då hänger det istället på vilket stöd som finns från samhället. Här tycker moderaterna att det är viktigare att trycka ut alla arbetslösa att ta vilket jobb de än kan (oavsett om det är sämre än det man hade innan) istället för att fånga upp de som skulle vilka utveckla sig och som inte tidigare har haft förutsättningarna. Många är vi som tidigare har fått chansen att plugga senare i livet i form av möjlighet till akassa under sommarlov, arbetslivserfarenhet har gett extra chans till att komma in, rekryteringsbidrag för att plugga in gymnasiekompetens, satsningar på komvux och arbetmarknadsutbildningar inom bristyrken m.m. Jag vet inte vad av detta som finns kvar nu när alliansen sitter vid makten men det är väl inte helt osannolikt i mina ögon att det är ev. minskningar inom detta område som gör att den sociala rörligheten i Sverige nu minskar. Men jag vet inte heller om ni moderater ser det som ett problem? Var man på sin plats har ju olika mening i detta fall beroende på om man ser till klass eller individer/personligheter. Rent samhällsekonomiskt så tror jag att samhället vinner på att man har rätt INDIVID på rätt plats (oavsett bakgrund).
Man skulle ju också önska att företagen i goda tider satsade mer av sina höga vinster och bonusar på att kompetensutveckla sin personal. Det är något för oss på Unionen att tänka på nu i avtalsrörelsen. Men det känner du nog till eftersom du verkar vara medlem (läser Kollega?).
Med vänliga hälsningar
Linda Wilén
ombudsman Unionen
Förälder och Haningebo
Hej Linda,
Tack för ditt inlägg. Ang hög eller lågutbildade föräldrar - jag vet faktiskt inte vad realskola räknas som idag men en pappa som är/var bonde och en mamma som är undersköterska så är jag inte uppvuxen i ett hem med större akademiska studier. Det spelar heller inte mig någon roll, jag är nöjd ändå.
Vad gäller skolpolitiken i Haninge så är den ytterst moderat och det är roligt att alla partier är överens om att detta är rätt väg att gå. Men, oavsett partifärg tycker jag att det är korrekt att fokus i Haninges skolor är på resultat och att våra barn får den kunskap de har rätt till.
Visst är föräldrar viktiga – de har ansvaret för sina barn. Vad gäller barnens kunskap är det reglerat i skollagen att barn har rätt till kunskap och den ska förmedlas via skolan då vi har skolplikt. Om barn skulle få undervisning hemma spelar föräldrars utbildning roll men om barn undervisas i skola, som vi gör i Sverige, spelar det inte roll. Det visar skolforskning av bla Lennart Grosin. Det visar också resultat i Haninges skolor. Sociala faktorer spelar inte roll.
Moderaterna står för arbetslinjen och för mig är det självklart. Finns inte jobbet jag vill ha så får jag ta det jag får. Pengar in= mat på bordet. A kassan ska inte fungera som försörjning någon längre tid. Skulle helst vilja döpa om den till omställningsförsäkring. Du skriver att du fått möjlighet att plugga vidare och fått a-kassa under sommarlovet, jag skulle hellre se att inkomsttaket för studerande skulle höjas så att vi främjar arbetslinjen - även på sommaren. Även som chef när jag anställer personal ser jag det som en stor fördel att en arbetssökande har fyllt ut sina luckor i CV med tillfälliga arbeten.
Jag håller med dig om att vi alla tjänar på att ha rätt person på rätt plats. Det skulle också enligt min mening bli lättare om man gjorde vissa förändringar i LAS. Framförallt för arbetstagarens skull.
Ha en underbar vecka!
Alexandra
Hej Alexandra,
Tack för ditt svar.
Självklart så söker de flesta de jobb som de kan få. Men som du vet (och särskilt nu) så har vi fler arbetsökande i detta land än vad vi har arbeten. Då är det kanske inte så lätt som ni moderater vill att det ska verka. Det märks ju inte minst nu på att ni inte har fått bukt på arbetslösheten än även om ni har minskat det ekonomiska skydddet för de arbetslösa... Under tiden ska folk söka 20 jobb om dagen, ständigt få ett nej och leva på existensminimum. Det resulterar bara i en del av befolkningen som mår dåligt och får dåligt självförtroende. Och tänk på barnen i de familjerna... Inte lätt att leverera bra resultat i skolan när mamma/pappa mår dåligt hemma och inte har råd att låta barnen få göra saker på fritiden.
Under "goda år" så kan er modell möjligtvis ha en poäng men under kriser måste hela samhället ta ett ansvar för att ta sig ur krisen...
Jag vill förtydliga att självklart tog jag de jobb jag kunde få på sommarloven då jag pluggade, jag behövde knappt min akassa. Men det var viktigt att jag kunde känna att akassan "täckte upp" utifall jag inte skulle hitta jobb hela sommaren. En förutsättning för att jag skulle våga ta steget att utbilda mig då jag inte hade rika föräldrar, rik man eller ett politiskt uppdrag att fylla ut min kassa med under tiden.
Jag önskar bara att fler får möjligheten att hitta ett jobb de trivs med så att jobbet inte behöver vara ett nödvändigt ont för att få mat på bordet. Jag tror att människor jobbar bättre då och att våra företag mår bättre och når bättre lönsamhet.
Ha en bra vecka du med!
Mvh
Linda.
Skicka en kommentar